Julafton

Nu är det jul igen, i alla fall i vår lägenhet på kungsholmstorg. Dock kändes det inte riktigt som jul i morse när jag vaknade. Någonting saknas och jag vet inte vad det är. Men jag har känt det hela tiden nu, det har hänt så mycket i mitt liv under detta år att julen detta år blivit bortglömd.
Jag har inte haft julkänslor, inga planerade julklappar långt i förväg, inte känt för att baka pepparkakor, inte fixa och dona. Ingenting alls. Lite tråkigt faktiskt men sen känns det som att julen inte är lika viktig för mig nu som den varit tidigare år.

Just nu står syster yster och stryker en duk, mamma lagar till grisen och potatisen inför maten. Kalle Anka börjar om någon timma och jag sitter framför datorn och skriver detta. Pojken har gått och lagt sig för att sova en stund och pappa är nere på stan och ränner efter några lampor till vårt julgranslyse. Den sista familjemedlemmen är hemma och snörvlar men dyker väl snart upp.

Själv har man fortfarande fyra julklappar att slå in, borde kanske passa på men vad gör det att dem inte är inslagna än eller rimmade på. Vi öppnar dem ju inte fören ikväll vid nio typ...


Denna jul skulle bli så mysig i mina tankar men det enda som är mysigt är att äntligen få lite lov, vara hemma med familjen och bara ta det lugnt.


God jul till er alla som läser detta, för nu måste jag nog försöka komma in i lite julstämning och lämna datorn!

Resor...

Usch! Jag avskyr att resa! Allt man måste ha med sig, allt man vill ha med sig, att inte ha en bil att packa det i så att man kan känna att man har koll på allting!?

Avskyr verkligen när det blir så att man måste åka buss eller tåg... inte populärt! Som tur har jag i alla fall en förstående pojkvän som kan hålla mig lugn, för jag blir alltså psykiskt störd inför resor med mycket packning... Inte bra.

Men jag längtar fasansfullt mycket efter Stockholm, min familj och vännerna! Har saknat dem mycket den senare tiden, även fast jag var uppe för inte så länge sedan. Men nu blir det en härlig semester med familjen där man bara kan mysa varje kväll!

LÄNGTAR!

Julen nalkas

Kylan har verkligen lagt sig över Örebro. I fredags natt när vi vandrade hem från bion fick man frost över ögonfransarna och inte tala om vad som hände med näshåren!
Igår kväll var det till och med 17 minusgrader ute!
Visst kan man klaga över kylan, eller så kan man vara glad över att det äntligen är en vit jul! Det verkar ju till och med hålla i sig till julaftonsmorgon, även i Stockholm, avgasernas stad...

Allt som julen kommer med då? Hur tacklar man detta som en ViktVäktare? Ska man ens bry sig?
Härom dagen satt jag och pojken och kollade på den galne anna skipper och hennes program "Du är vad du äter". Jag fick för mig att mäta min pojkväns lår och insåg att vi hade exakt samma mått!
Det första min kompis sa till mig var; "jävlar vad smal han är!" men det var ju inte riktigt min första tanke. Det första som slog mig när jag såg måttet är att jag har samma storlek som honom runt om låren. Att jag skulle ha lika smala lår som min pojkvän hade jag aldrig trott, min tanke var alltid att dem minst var tre gånger så stora.

När jag var hos ViktVäktarna denna vecka så hade jag fortfarande gått ner även fast jag kände mig uppblåst och som att jag ätit en flodhäst.
Jag fick en tankeställare om att jag kanske inte borde vara så fixerad vid min kropp som jag faktiskt är. Jag menar, mitt BMI är bra, min vikt är bra jämt emot min längd och jag mår bra.

Så tillbaka till detta med julen, ska man fokusera på maten, välja bort potatisen, prinskorvarna och brödet? Allt det goda med julen? Eller ska jag faktiskt unna mig det för att jag ska kunna känna min trygg i mig själv?

Kämpa!

Just nu känns det som att allt är lite jobbigt, lite irriterande och lite frustrerande. Magsjuk i helgen, magen krånglar alltså fortfarande. Vikten är väl sådär med, har gått ner men nu kämpar jag med att stå emot frestelser, vilket inte har gått så bra idag då jag tryckt lite chips, köttfärssås och spagetthi, två chokladbitar och en glass... Men bedöm själv du.
Fick dock bra på min förra tenta men den senaste vill man gärna ha tillbaka då jag nästan vet att jag inte klarat den.
Bostadskön vet jag inte riktigt hur det ligger till med. Jag står i kö på ett rum i en korridor men där står jag på femte plats. Vad är chansen att jag får den?

Gud, kan man vara mera negativt inställd till livet eller?

Efesos

Ännu en dag har passerat, denna med ett prov som gick käpprätt åt skogen men som avslutades med en mysig middag på Efesos kolgrills restaurang.

Jag åt köttfärsspätt med vitlök och grillad tomat med klyftpotatis och älsklingen tog ett spett med lamm,entrecóte och kyckling med klyftpotatis. Till denna underbara rätt fick man fem såser; tzasiki, hummos, aivar, aioli och någon majs/kikärts röra.
Vi drack ett varsitt glas rödvin och tog en chokladmoussé pyramid till efterrätt. Det var underbart gott och lite lyx i vardagen för en fattig student.

Imorgon blir det badminton och en tripp till systemet inför korridorsfesten på lördag. Ser fram emot denna helg hemma med älsklingen, då ingen av oss skall åka iväg någonstans!

Rättegången

Anklagelsen om grov misshandel m.m.

Detta var nog den mest fascinerande rättegången jag varit på. Inte för att jag varit på så många, tre stycken innan denna, men denna hade lite tryck i sig.
Den åtalade tjaffsade emot målsägandebiträdet och den målsägandes advokat, domaren skrek ifrån tre gånger och den åtalade kastade en penna ifrån sig.

Jag har aldrig varit på en rättegång med en "allvarlig" rubricering men detta var helt enkelt fascinerande då man fick se hur dem behandlade någon som var frihetsberövad. Det var ett bälte runt magen som hade en ögla och sen var det handklovar på och en haldklov mellan hans händer och öglan som höll ihop allt. Varje paus, oavsett hur lång den var så satte de tre männen från kriminalvården fast allt detta och tog honom till ett avskilt rum som låg vid sidan av rättegångssalen.

Jag satt och tänkte på hur det skulle kännas att vara så pass frihetsberövad och det måste vara hemskt. Jag kan inte ens föreställa mig, men sedan får man se vid domen om personen som har varit frihetsberövad då har gjort något för att förtjäna den behandlingen. Jobbigt om personen anses vara oskyldig, hehe.

Denna rättegång skulle fortsätta nästa torsdag, den tionde december, så någon dom har vi inte fått se en skymt av än. Vore intressant att gå på den för att se vad olika advokater yrkar på för konsekvenser och dem olika skadestånden men vi får se om man har tid mellan allt skolarbete. Kanske passar den helgen med en sista resa till stockholm innan julen kommer, vem vet?

Europarättens grunder

Jag undrar om någonting kan bli mera tråkigt?
Delkurs två på Rättsvetenskap A är två högskolepoäng i Europarättens grunder som till och med kommer att ändras lagom tills slutet av december om det så kallade Lisabonfördraget går igenom.
Tänk då om man får omtenta på dessa två ynkliga poäng, då skriver man en omtenta samtidigt som det är ett nytt fördrag som gäller som har ändrat de flesta grunderna kring Europarätten. Hur meningslöst är inte det?

Efter att ha läst detta hoppas jag att du förstår hur omotiverad jag är till att plugga inför detta prov som börjar på den lyckliga tiden 08.15 imorgon bitti...

Min tappre riddare

När jag satt på bussen på väg till jympan, hade kommit två busshållsplatser, så kom jag på att jag hade glömt mina jympaskor. Tanken att träna utan dem slog mig samtidigt som jag insåg att jag skulle halka i strumpor och att träna barfota kommer inte på frågan.
Jag slängde mig av bussen samtidigt som jag ringer efter min tappre riddare. Han svarar med en stor suck när han hör vad jag ber honom om; att cykla ikapp mig med mina skor så att jag snabbt kunde ta nästa buss. Jag bönade och bad tills han slängde sig ut genom dörren.
Han kom hela tre minuter innan nästa buss gick, han cyklade så snabbt så snabbt! Min tappre riddare!
Tänk att jag faktiskt har någon som bryr sig så mycket om mig att han skulle släppa allt annat just för studen för att cykla ikapp mig och ge mig något så ovärdeligt som mina jympaskor.

Jag hann till jympapasset och efter passet gick jag och köpte en ståtlig ros till honom, min tappre riddare.


Efter passet var det dags för ViktVäktarna. Väl där får jag reda på att det är ett nytt system man ska räkna på nu när man äter något.
Förut fick jag äta 20 points per dag men helt plötsligt heter det propoints och summan per dag nu är 29 PLUS att jag har något konstigt som kallas veckobonus vilket är 45 propoints som man får fördela hur man vill. Riktigt skumt detta men man blev i alla fall mätt denna dagen då man åt 29 points.

Undra om hela grejen egentligen inte är till för att tjäna mera pengar då man måste köpa om allt på nytt. Med allt menar jag deras butiksguid, kokböcker, kalkulator och en massa mera.
Vi får se nästa vecka om detta faktiskt fungerat eller om man bara gått upp i vikt.

Med detta sagt om ViktVäktarna så måste jag ju påminna mig själv om att det är ju måndagar man ska börja med något nytt, eller hur?

En i mängden

Nu är man allt en i mängden då man skaffat blogg. Kände att det skulle vara kul att ha en blogg då jag kan dela med mig av allt som händer till mina nära och kära. Även andra får självklart läsa men jag resarverar för internskämt som kanske inte förstås av andra.
Att bloggen skapades på en måndag är inte helt slumpmässigt då min tankegång är att vid en måndag kan man alltid börja om. Låter kanske konstigt då andra kanske inte ser veckorna som mig men en måndag är alltid en dag då man kan glömma det som varit och försöka på nytt.

Eftersom detta är en ny början av mitt liv så kommer jag inte att tjata om vad som hänt tidigare utan vad som kommer att hända inom en snar framtid och inom en väldigt snar framtid ska jag åka in till stan och köra mitt Medelpass på Friskis&Svettis här i Örebro. Efter det blir det ViktVäktarna då jag ska möta en av mina värsta fiender, vågen, och se om jag lyckades förra veckan. Lyckades jag inte förra veckan så är det som jag sagt tidigare, en måndag idag, en ny dag att börja om på.

Efter allt det är det hem igen för att laga en snabb middag och sedan sätta näsan ner i boken. Det är nämligen EG prov på Torsdag, usch och fy för det men det är något man måste genomgå, tyvärr, för att klara kursen.

Nu är det allt dags att packa väskan inför jympapasset så detta får bli slutet på mitt allra första inlägg och mitt allra första försök till något nytt i mitt liv.
Vi får se hur länge detta håller.